Kirkehistorie er historien om kirken som institusjon. Før kristendommen fikk feste i Sápmi rundt 1700-tallet, hadde samer en annen religion. Men før misjoneringen aktivt ble rettet mot den samiske befolkningen, var både kristendommen og kirken i Sápmi. Denne teksten behandler tiden fram til 1600-tallet. Fokus i teksten ligger på det samiske samfunnet og samiske aktører.

Kyrkohistoria är historien om kyrkan som institution. Kyrkohistoria kan handla om kyrkans plats i samhället, vilka som arbetat där i olika tider eller vilka målsättningar och arbeten kyrkan utfört i olika tider. Kyrkan är ett begrepp som i sig själv innefattar många olika kyrkliga institutioner. I nordiska sammanhang refererar det ofta till de nationella kyrkorna. Kristendomens historia hänger delvis ihop med kyrkans historia, men finns också utanför kyrkan och en del av den historien kan vara hur människor uppfattat bibelns historier eller hur man praktiserat kristendomen i vardagen utanför kyrkan.  Denna text belyser både samisk kyrkhistoria och kristendomens historia i Sápmi. Tyngdvikten ligger på norsk/svensk/finsk sida.

Katolsk tid

Idag tänker vi ofta på det att vara kristen som ett personligt val knutet till tro. Det har inte alltid varit så man tänkt om det att vara kristen. Men kan också tänka på det att vara kristen i förbindelse med att vara döpt, det vill säga att man är registrerad med ett namn i en församling. Innan protestantismen kom på 1500-talet var andra kristendomsformer, som katolicism och den ortodoxa kristendomsformen, närvarande i Sápmi. Det präglade samisk religion, och samisk religion präglade igen kristendomen.

Under denna tid ser det inte ut som att det var så mycket mission som var speciellt riktad mot den samiska befolkningen.

Innan reformationen var den kyrka och kristendom som var närvarande i Sápmi katolsk på norsk/svensk och finsk sida och ortodox på rysk och delar av finsk sida. Under denna tid ser det inte ut som att det var så mycket mission som var speciellt riktad mot den samiska befolkningen. Men det existerade handelsförbindelser mellan människor. Och eftersom inte heller det samiska samhället är statisk utväxlade man också religiösa erfarenheter och skick med varandra. Vi vet att än idag existerar en del seder och skick i Sápmi som härrör från den katolska tiden. Detta ser vi  exempelvis på de samiska veckokalendrarna som är en utveckling av de katolska helgonkalendrarna. Och på Maria-monogrammet som används i en del dräkt-silver och som är vanligt att pynta gákti med i vissa områden. Det är därmed inte sagt att så många känner till hur gamla dessa traditioner faktiskt är och var de kommer ifrån.

Primsigning

För att kristna personer skulle kunna handla med de som inte var kristna fanns en speciell ritual som kallas primsigning. Man tog lite salt i munnen och korsade sig, med det lovade man att man skulle bli döpt innan man dog. Denna ritual gjorde att de som exempelvis hade norrön religion eller samisk religion kunde handla med de som var kristna. I Sápmi är det nu för tiden vanligare att korsa sig själv eller andra ting mer än det man gör annars i protestantiska norden. Kanske är det ett arv från katolsk tid, kanske hänger det samman med primsigning.

Samisk kvinna som en av de första missionärerna i Sápmi

Den första person vi känner till med namn som arbetat för kristnandet av den samiska befolkningen var en samisk kvinna vid namn Margareta. Vi vet inte mer om hennes namn och tillhörighet än det. Hon var verksam i slutet av 1300-talet. Under sitt liv besökte hon bland annat Uppsala, Vadstena där det fanns ett stort kloster flera gånger samt Stockholm. Hon samtalade också med drottning Margareta i Malmö, men vi vet lite om vad de pratade om. Margareta hade visioner och hennes ärende var att hon bad om hjälp i kristnandet av sitt folk. En av de första missionärerna i Sápmi var alltså en samisk kvinna.

Reformationen, tiden efter och riktad mission

Reformationen under 1500-talet leder till att flera länder i Europa allt eftersom blir protestantiska. De lyder därmed inte längre under påven i Rom, så också i Norden som blev protestantiskt. I den katolska kristendomsutövningen var det vanligt att bibeln lästes på latin och endast av de religiösa experterna, som präster, munkar eller nunnor. I protestantisk kristendom var det viktigt att ha bibeln på sitt eget språk. Det ledde till att biblar och andra religiösa texter översattes till andra språk. Med hjälp av boktryckarkonsten som precis hade upptäckts var det också lättare att sprida böcker än när det bara var handavskrifter. Det gjorde att fler lärde sig läsa. I Sápmi började man översätta små skrifter till samiska på 1600-talet och det blir också starten på samiska som skriftspråk

Les mer om kristningen av samer i artikkelen Kristendommen og samisk kirkehistorie fra 1600 til 1700-tallet